OM OSS

Vi som är Njupavallens kennel

Anita Johansson Eklund

Delägare

Njupavallens Kennel grundades av mig, Anita Johansson Eklund. Njupavallens första kull föddes 2002. Caroline Bergius blev min kompanjon och delägare i kenneln 2014. Vi finns i Edsbyn i Hälsingland.


Jag (Anita) bor tillsammans med min make Andreas, våra två döttrar och våra tre hundar; tollarna Luva och Uggla samt schäfern Karma. Hundintresset har följt mig hela livet, jag är uppvuxen med schäfer och olika jakthundsraser. Min första egna hund var en Cavalier King Charles Spaniel, därefter har det varit Schäfer och tollare.


Valet av tollare som ras avgjordes av tollarens mångsidighet och storlek. Tollarna gjorde även att mitt intresse för jakt och viltspår väcktes, numera innehar jag jägarexamen och använder mina tollare i praktisk jakt på fågel och till eftersök. Jag är utbildad viltspårsdomare och dömer för Älghundklubben. Utöver jakten har jag även tävlat i lydnad, spår, sök och nosework samt åker på en del utställningar. Sedan 2004 är jag hundförare i Hemvärnet, numera med min tik Uggla och tidigare med Maia, Puck, Rottweilern Mina och husses schäfer Ösa under en period. Jag är även aktiv i brukshundklubben i Edsbyn sedan 1997 och sitter i utbildningssektorn, utöver dessa engagemang är jag även instruktör och leder kurser på brukshundklubben.


Kennelns målsättning är att föda upp friska hundar med bra egenskaper. Vi tycker att tollare skall vara aktiva och arbetsglada. De skall ha trevligt och frimodigt temperament och ett rastypiskt utseende. Men det allra viktigaste är att den skall fungera i alla lägen, vara en trevlig familjehund men dock en arbetande sådan. Med arbetande menar vi t.ex. jakt, bruks, lydnad, tjänst eller agility. Vi anser att det är viktigt att hunden får utlopp för sin energi både fysiskt och psykiskt. En god vardagslydnad är viktig, då vi anser att en lydig hund är en lycklig hund. Hundarna skall kunna följa med sina ägare så mycket som möjligt på olika aktiviteter.

Caroline Bergius

Delägare

Jag heter Caroline Bergius bor i Edsbyn med man och tre barn och 3 hundar, tollarna Njupavallens Röja, Njupavallens Troja och Blazing Fowlers ispy Ruby red.


Mitt hundintresse har funnits med sen barnsben. Där det fanns hundar fanns jag. Min syster är dock pälsdjur-allergiker så jag fick aldrig ha hund hemma som barn så jag släpade på farmor och farfars drever nästan varje dag då dom bodde nära.


När jag flyttade hemifrån så var det första jag köpte en egen hund. Det blev en rottweiler hane som hette Tarzan. Vi lärde oss mycket tillsammans och där vaknade mitt intresse för hundsport. När han va 2år så utökade jag flocken med en bichon havanais tik, Heidi. Efter ytterligare några år så kom yrvädret Isa, en rottis tik som blev min tjänstehund (patrullhund) inom försvaraet och vi hade så mycket roligt tillsammans på tävlingsplanen och hemma.


2011 flyttade Njupavallens Röja hem till mig på halvfoder. Mitt hjärta var från den stunden totalt sålt på tollare, varför ha något annat när man kan ha en tollare? När det va dax för Röja att gå i avel så frågade Anita mig om jag va intresserad att gå med i Njupavallens kennel och jag tvekade inte en sekund, så 2014 föddes Njupavallens S-kull hemma hos mig och 2016 föddes T-kullen.


Jag älskar att följa valparnas utveckling och försöker finnas där för mina valpköpare i med och motgång.


Mitt mål med aveln är bra mentalitet och friska hundar som ska fungera i olika hundsporter.

Amanda Pettersson

Delägare

Jag heter Amanda och bor i en villa i Söderhamns skärgård med min sambo Marcus. Vi köpte vårat hus tillsammans 2015 har lagt mycket tid på att renovera huset till vårat lilla paradis vid havet.


Jag har alltid älskat hundar och det var väldigt ofta mina föräldrar hittade mig krypandes under bordet som barn skällandes som en hund. Jag har så länge jag kan minnas bönat och bett om en egen hund, men mina föräldrar har stått på sig och sagt att jag fick skaffa hund när jag flyttade hemifrån och kunde betala den själv. Just då tyckte jag dom var fruktansvärda som inte gav mig min efterlängtade hund, men idag är jag väldigt tacksam för det. Jag fick verkligen längta efter min hund, även när jag kom upp i tonåren längtade jag efter en hund. För vem vet hade jag fått min hund som 11 åring kanske jag hade tröttnat när man blev tonåring och hade massa annat för sig. 

Men nu hade jag ju ingen hund som barn och jag längtade verkligen efter en under alla år. Så när jag var 19 år och skulle flytta hemifrån till min första lägenhet, prick på dagen för flytten så fick mina föräldrar flytta åt mig och jag åkte ner till Hälsingborg för att hämta mitt blocketköp, chihuahuamixen Jackson!


Det var med Jackson allt startade, han var med på allt! Vi gick alla kurser som fanns på den lokala brukshundsklubben och vi nådde en del framgångar även på tävlingsplanen.

Efter något år kände jag att jag ville köpa mig en större hund som jag kunde tävla bruks med. En brukshund skulle jag ha, och jag tittade länge på om en Aussie var den ras jag skulle prova. Men så blev det inte, det var en helt annan ras som fångade mitt hjärta, den beryktade, högt älskade, clown-rasen Boxer!!


Den tigrerade valpen med jättetassar dundrade in i mitt liv, valpen som fick namnet Diina. Som jag skrattat och gråtit över denna hund. Hon har varit en tuff hund att träna och det har varit både blod, svett och tårar. men oj så roligt vi haft och OJ så mycket hon lärt mig! Utan henne skulle jag inte ha den erfarenheten av hundar och hundträning som jag har idag. Diina och jag lyckades rätt så bra ändå under vår tävlingskarriär, och hon gav mig så många nya vänner inom hundvärlden.


När jag träffade min nuvarande sambo så bestämnde vi oss för att skaffa oss en till hund. Då han har jägarexamen så ville vi ha en hund som han kunde jaga med, men också en hund som fungerade bra till de sporter jag höll på med. Vi ville ha en smidig och lätt allround-hund som var öppen för det mesta och kunde hänga med Diina på rövarstråk. Då föll valet på den vackra röda rasen, Tollare!

Efter ett gediget letande hittade vi Njupavallens kennel som vi föll för och de gillade också oss tillbaka. Så 2016 hämtade vi hem Tiro. En fantastisk liten valp med Dumbo-öron. Han tog våra hjärtan med storm, och vi känner att vi verkligen hittat rätt i rasen.


Med Tiro kom min besatthet av denna ras och jag kommer aldrig vilja vara utan minst en tollare i hemmet. Jag har läst på massor, satt mig in i avel, låtit Tiro gått i avel, bollat ideér med Anita och Carro om allt möjligt. Så när dom frågade mig om jag ville gå in som delägare i kenneln, och bli ett team med dem så behövde jag inte tänka efter en lång stund. Så 2020 blev jag delägare i Njupavallens kennel tillsammans med Carro och Anita, och ett nytt spännande kapitell i livet tar nu fart.


Mitt mål med aveln är att få fram friska individer med ett rastypiskt utseende som har tryck under tassarna men utan stress. En tydlig av och påknapp som passar till de flesta hundsporter. Jag anser att tollaren är en arbetande ras och borde få arbeta för att må som bäst.


Jag är utbildad allmänlydnadsinstruktör samt specialsöksinstruktör genom SBK.